Slutspelet - en bonus både sportsligt och ekonomiskt

Slutspelshandboll är häftigt för såväl för spelare, ledare och publik. Dessutom finns det goda chanser att bättra på ekonomin när herrlaget får spela några extra hemmamatcher under en säsong utöver grundserien. Vi fångade Eskilstuna Guifs klubbchef CG Hjelm på en sprakig mobiltelefon på väg hem från Kristianstad.

 

Hur är läget i bussen på väg hem?

- Självklart hade vi önskat att ta med oss en seger, men IFK Kristianstad spelar oerhört disciplinerat och har ett fantastiskt publikstöd. Deras obrutna hemmasvit mot svenskt motstånd är nu 64-0, men förr eller senare spricker det. Våra killarna laddar om och det är ny match på lördag där vi hoppas att Eskilstunaborna går man ur huse, klär sig i RÖTT och hjälper fram laget inför välfyllda läktare.

 

Kan du beskriva hur intäkter från slutspelet påverkar föreningens ekonomi på kort och lång sikt?

-Slutspelet är en bonus, för laget, för publiken och för ekonomin. Vi sätter de sportsliga målen i vår årliga verksamhetsplan, t ex att gå till slutspel, men det är ju många andra lag som konkurrerar om slutspelsplatserna. På kort sikt så stärker ett slutspel vårt cashflow som (helt normalt) dippar under våren. På lång sikt stärker ett slutspel hela ekonomi, framförallt då vi ser att många nya besökare kommer på just slutspelsmatcherna. Får vi några av dessa nya besökare att komma tillbaka nästa säsong genererar det en långsiktig tillväxt.

 

Sportsligt innebär slutspelshandboll chansen att utvecklas, varje match är extremt viktig och här ser man hur såväl spelare som ledare kan utvecklas i att hantera pressade och heta situationer. En slutspelsmatch där alla fick känna på slutspelshettan var Guif-Sävehof 2009, när Zacke och Andreas Ungesson fick rött kort och Krille (i TV) skällde ut laget i den nu klassiska timeouten ”vad håller ni på med, ni beter er som snorungar”.

 

Har Eskilstuna Guif budgeterat (ekonomiskt) med slutspel?

-Nej, mig veterligen har vi inte budgeterat för slutspel någon gång de senaste tio åren, inte ens de säsonger som vi abonnerade på topp-fyra-platsen i dåvarande Elitserien.

 

Hur är det ekonomiska läget i föreningen efter kraschen 2016?

-Styrelsen tog ett beslut i december 2015 att göra allt för att rädda klubben och vara skuldfria inom fem år. Vi satte en affärsplan i verket våren 2016 och är nu inne på år två i den femåriga planen. Generellt sett följer vi affärsplanen lönsamhetsmässigt, det gäller nu att hålla i pengarna och inte dra iväg kostnadsmässigt.

När vi gör positiva resultat så skall överskottet gå till amortera av våra långfristiga skulder som nu har sjunkit från ca 4,5 mkr till ca 3 mkr.

 

När kan Guif vara på grön kvist igen, dvs vara helt skuldfria?

-Enligt affärsplanen så skall vi vara skuldfria säsongen 2020-2021. Planen baseras på två saker, dels en successiv publikökning och dels en ökning på antal samarbetspartners.

 

I affärsplanen har vi tittat på publikutveckling med jämförbara klubbar som har fått nya arenor, t ex Skövde och Alingsås, och lagt vår egen utveckling på deras nivå. Det finns för övrigt två intressanta ytterligheter som vi har studerat, dels fenomenet Kristianstad som efter sju år i en ny hall snittar på 4500 (men faktiskt har tappat publik nu under två säsonger). Åt andra hållet har vi Drott som tog SM-guld 2013, hade en ny fin arena, men tappade både publik och spelare. Säsongen 2015/16 hade de ett snitt på endast 750 besökare och åkte ur Elitserien.  

 

Den andra delen för att få ekonomin i balans berör antalet samarbetspartners. Vi tappade partners under ett antal år, men vi har nu vänt trenden. Allt fler företag vill synas och associeras med Eskilstuna Guif och vår målsättning är att välkomna 10-15 nya partners/år de kommande åren.

 

Slutligen, lycka till på lördag!

-Tack, vi har ett härligt drag i föreningen, nu skall vi ge allt på lördag!

 

OBS - kvartsfinal 4 spelas nu på lördag (14 april) hemma i STIGA Sports Arena och det är stort tryck på biljetter - du har väl redan skaffat biljett?




Datum: 2018-04-12 07:00