Ny säsong, nya förutsättningar och nya tillskott till laget.

 

Ja lite så det känns. Vi har en ny fin arena och vi har en bred trupp som skapar härliga förutsättningar för utveckling. 

Försäsongen har varit lång, tuff och hård. Anton har som alltid lagt en bra grund med fysupplägget och vi är återigen i fantastisk form, det kommer ju inte av sig själv heller utan det krävs inställning, målsättning och en grupp som strävar mot samma sak. I år gick Peter och Mois tidigt ut med målsättningen för säsongen, vi ska gå upp, och detta mål har självklart mantrats under försäsongen. 

 

Förra året hade vi ibland totalt 9 personer som var inskrivna i protokollet på match däribland Jessica Dickfors (då gravid) inräknad som spelare bara för att fylla ut protokollet, eller bänken, det beror på hur man ser det. I år ser förutsättningarna lite annorlunda ut. Vi har fått in flertalet nyförvärv och ett lag som det finns hög konkurrenskraft i, vilket har visat att flera spelare redan har tagit stora steg i sin utveckling. Viktiga kuggar har nu lirat tillsammans några år, jag tänker främst på Caroline Karlsson, Josefin Johansson och Sofia Tenglin, detta skapar en trygghet och en stadig grund i truppen både fysiskt och mentalt. 

 

När jag besökte handbollsträningen idag möttes jag av sådan härlig energi, det märktes att det snart är dags. Peter och Mois har matchplanen klar, Josefin Brodd tycker på lite extra gällande motståndarens styrkor och svagheter. Under träningens gång är det 100% fokus, varje paus är tillfälle för att snacka ihop sig, för att säkra vad ska vi göra bättre nästa gång och vad vi ska fortsätta göra bra. Tjejerna pratar hela tiden handboll, vilket kanske som utomstående kan tyckas självklart, men det handlar om hur. Hur gör vi för att bli bättre?, vad gör vi? "-om jag slår här, vill jag att du ska komma i den här luckan här, för då får vi läget här" och sen på det igen och igen, gnugga spelsystemet, kötta på bakåt gärna lite för hårt ibland bara för att känna, jag är med!, jag är här! Det är något speciellt med de här små samtalen och individuella insatserna, det ger så mycket effekt på helheten. Efter träningen så var det högt i tak i omklädningsrummet, en anekdot som är högaktuell är att det har införts böter vid eventuella avvikelser. Det kan exempelvis handla om att man glömmer något, en sen ankomst, eller om yngst glömmer att hjälpa till. Josefin Brodd lyckas på något sätt alltid snacka sig ur sina böter (äldst) och Lovisa Delac leder böteskassan och mycket beror på den sistnämnda boten, det är inte lätt att vara yngst. 

 

Det som väntar på lördag är Kungälv borta. En tuff och härlig start på säsongen, ett tilltänkt toppmöte som förmodligen kommer vara jämn ända in i de sista minuterna. Om det är något som är säkert  så är det att vårt guifgäng är redo. Alla tuffa mil i Vilsta, alla tunga lyft i gymmet, alla intervaller, blåmärken och skavsår, det är historia nu!. Nu har vi lagt grunden för säsongen och om tre dagar är dagen här som vi alla väntat på, SERIEPREMIÄR!

 

//SALO